.

.

søndag 12. februar 2017

Pulsklocka eller inte...


Jag har ingen pulsklocka. Jag har inte heller någon app som visar hur långt eller snabbt jag har joggat, cyklat, simmat eller gått, hur många kalorier jag har förbränt, mil jag har erövrat, eller pulstoppar  jag bestigit. 

Jag har tagit ett medvetet val att inte ha någon pulsklocka. 

Om ett år eller så tänker jag kanske annorlunda. Då har jag kanske anmält mig till ett lopp av något slag, eller åtminstone satt mig mer konkreta mål för min träning och önskar mig mer tydliga tal på min utveckling. Vem vet?

Men just idag vill jag bara röra på mig. Jag vill lyssna på min kropp istället för en app. Det är viktigt för mig just nu. 

För ett halvår sedan, när jag satt med huvudet långt in i kaklet, när glädjen bodde på en annan postadress och när jag var helt grå, då kunde jag inte ens ta en promenad. Inte läsa, dansa, skratta eller hoppa högt heller för den delen. Men rösten inne i mig berättade ljudligt och strängt att jag faktiskt borde höja pulsen lite grann... rycka upp mig, ta mig samman, skärpa mig för faaan, och springa en slinga. Men jag kunde inte. 

Idag, när jag på något vis har kommit över på rätt planhalva igen, är jag så mån om att vårda den där lusten, måna om de där barnsligt röda kinderna, att jag inte vill förstöra det genom att jaga mig själv till nästa prestation. Och tro mig, jag kan jaga mig själv som ingen annan. Det är min gren.

Så just därför, mina vänner, har jag ingen fancy klocka som mäter mina hjärtslag. Jag vet att mitt hjärtat slår ändå, och jag rör på mig varje dag. 

Jag går. Cyklar. Testar längdskidor, fuldansar till Veronica Maggio och yogar. Jag klättrar i träd (ok, det har bara hänt en gång när Gustav sköt upp sin fotboll i körsbärsträdet...men ändå), springer vid sidan av Wille när har kör sina rullskor, och jag vandrar upp på Flöien så ofta jag kan. Jag lyfter cementsäckar, joggar, simmar och ... dansar lite till. Jag spelar boll och väntar ivrigt på mina inlines som ska komma med posten och jag tänker sjösätta SUP- brädan så fort det våras. 

Så, låt mig sammanfatta min egen status: Puls, röda kinder och fuldans. Lyssnar. Inåt. Hjärtat pumpar.

Puss!






Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar